Frågor och svar Fornbo, Fållökna och Malmsjöberg

Frågor och svar efter informationsmöten samt under åren innan inkoppling sker.

2018-12

Vad innebär pump och självfall?
Svar: Pump innebär att vi tillhandahåller en LTA-pump (en liten pumpstation) men fastighetsägare får själv gräva ner den i samband med det övriga ledningsarbetet i området medans vid självfall så sätter vi av en brunn vid tomtgräns som ni får lägga ledning med lutning från huset till. Får man en LTA  pump är man inte i det behovet att ledningen behöver luta från pumpen ut till vår ledning eftersom det trycks iväg.


2016-01

Här kan man läsa alla de frågor, och svar som uppkommit efter de informationsmöten som hållits angående den framtida vattenförsörjningen till ovanstående områden. Alla svar är från Sörmland Vatten om inget annat anges.

Tidsrelaterade frågor

1. Kan man inte arbeta med fastighetsområdet parallellt med arbetet med överföringsledningarna?
Svar: Det är tekniskt och teoretiskt möjligt. Området är ungefär i storlek som hela Malmköping. Tillåter planering det så kommer vi att påbörja arbetet parallellt. Alla kommer att ha en anslutning 2020/2021 , några kommer eventuellt att ha det tidigare.

2. Från det att anslutningsmöjligheten finns, hur lång tid har fastigheten på sig att ansluta sig?
Svar: VA-bolaget ger fastighetsägaren 1 år på sig att ansluta sig efter att förbindelsepunkten är meddelad. Därefter lämnas ärendet till tillsynsmyndigheten för hantering.

3. Vilket område av dessa tre kommer Sörmland Vatten att börja med?
Svar: Det vet vi inte idag. Förstudien kommer att visa detta.

4. När kommer första fastigheten vara ansluten enligt tidsplanen som finns idag?
Svar: Vi kan tyvärr inte ge ett tydligt svar på denna fråga.

5. Har Sörmland Vatten ställt krav på entreprenörer exempelvis deadlines etc?
Svar: Det för vi alltid i förfrågningsunderlagen vid upphandlingarna, men vi är inte vid de detaljerna ännu.

Ekonomi/taxerelaterade frågor

6. Kommer vi att få särtaxa?
Svar: Sörmland Vatten har gjort bedömningen att vi inte får ta ut särtaxa i dessa områden. Kan vara enskilda fastigheter som drabbas av särtaxa. Vi följer lagen och gör bedömningen att särtaxa inte är aktuellt.

7. Det är stora kostnader för reningsverk och vattenverks reparationer, hur fördelas de på områdets anläggningsavgifter?
Svar: Vatten och avlopp är taxefinansierade och då innebär det att kostnaderna fördelas på VA-kollektivet.

8. Vem betalar grävningen från förbindelsepunkt till fastighet?
Svar: Allt innanför förbindelsepunkten bekostas av fastighetsägaren.

9. Har ni ansökt om EU-bidrag för detta område och anslutningen?
Svar: Mikael Boman, Flens kommun flikar in; det har varit en del i en ansökan i ett Lifeprojekt (tillsammans med Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund) där det blev avslag.

10. Är det något mer än el till LTA-pumpar som fastighetsägaren finansierar?
Svar: El och nergrävning står fastighetsägaren för resten är driftkostander för VAhuvudmannen.

11. Hur hög kommer VA-taxan (bruknings- samt anläggningstaxa) att vara 2020/2021?
Svar: Vi ser en höjning på cirka 37 % närmsta åren. Hur mycket den kommer vara 2020/2021 kan vi idag inte presentera.

12. Är VA-taxan (brukningstaxan) konstruerad per årstid, storförbrukare etc?
Svar: Taxan är uppbyggd med tre delar, en fast avgift, lägenhetsavgift samt förbrukningsavgift. Läs mer om taxan och de olika delarna i taxan. http://www.sörmlandvatten.se/ayqifter/va-brukninqsavgifter/

13. Om en fastighet ansluts 2018 och en annan fastighet ansluts 2020 kan det innebära att de fastigheterna betalar olika summa i anläggningsavgift?
Svar: Ja, anläggningsavgiften debiteras efter då gällande VA-taxa.

14. Vad är VA-taxan idag, den så kallade brukningstaxan?
Svar: Se denna länk: http://www.sörmlandvatten.se/avqifter/va-brukningsavgifter/. Årskostanden för ett så kallat typhus A (förbrukar 150 m2 per år) enligt 2015 års VA-taxa är 7043 kr. Exempel. en liter dricksvatten som levereras till dig och sedan omhändertas kostar idag 5,6 öre/literj en höjning på 37 % motsvarar 8 öre/liter.

15. Kommer de fastigheter som får en LTA-pump få högre anläggningskostnader än de som har självfall?
Svar: Nej, det är samma anläggningskostnad.

16. Vem står för rörkostander inne på fastigheten?
Svar: Fastighetsägaren.

17. Varför påverkar tomtstorleken anläggningskostanden? Det är inte dagvatten i detta område.
Svar: VA-taxan ska vara rättvis och då är tomtytan en parameter. Ju större tomter så minskar antalet serviceanslutningar, Verksamhetsområdet i Fornbo, Fållökna och
Malmsjöberg innefattar inte dagvatten. I tidigare skede har vi flaggat att det kan bli särtaxa, vilket vi inte bedömer att det kommer bli.

18. Jag har en skafttomt hur påverkar det taxan?
Svar: Ytan som används är det som är inskrivet hos Lantmäteriet dock max 2000 m2 .

19. Om jag inte har råd med anläggningsavgiften måste jag då "slumpa" bort fastigheten?
Svar: Tyvärr kan det bli så att man får sälja fastigheten till rådande marknadspris.

20. Om det behöver sprängas på fastigheten, vem bekostar detta? Kan man anpassa anslutningspunkten till annan del av fastigheten om sprängning då kan undvikas?
Svar: Ja det är möjligt att flytta förbindelsepunkten om sprängning kan undvikas. Om det trots allt måste sprängas så bekostas det av fastighetsägaren.

21. Om man äger två tomter varav en är obebodd, är det då ekonomiskt bättre att slå ihop tomterna med tanke på anläggningsavgifter?
Svar: Ja. Då man gör en anslutning per tomt.

22. Vi som endast är i området på sommaren, kommer vi få en annan taxa?
Svar: Nej, det är samma taxa oavsett om du är i fastigheten jämt eller bara en period av året. Det du kan påverka själv är förbrukningsdelen i VA-taxan.

Praktiskt relaterade frågor

23. Ska befintliga brunnar grävas upp/tas bort?
Svar: Mikael Boman, Flens kommun flikar in; Enskilda brunnar/tankar ska städas och sluttömmas. Därefter kan ibland tanken användas att dra ledning i, det får man ta från fall till fall, Sörmland Vatten svarar att inga anläggningar kommer att lösas in. Frågan kommer även att lyftas i nämnden framöver meddelar Mikael.

24. När det grävs, förbereds det för bredband?
Svar: Tomrör kommer att läggas med i stamnätet, dessa bekostas av kommunen. Tillägg om bredband: Kommunen förbereder för bredband (tomrör). Kommunen har även viss påverkan på stora bolag som Telia och Skanova vilket de kommer att bearbeta.

25. Kan man gräva ner en LTA-pump tidigare (nu)?
Svar: Nej, vi kan inte gräva ner något förrän projektering är igång.

26. Vilka rör och hur djupt ska rören ligga på?
Svar: Det finns en materialpolicy som Sörmland Vatten jobbar efter, den får även våra upphandlade entreprenörer jobba efter. Vattenledningar ska ligga frostfritt i gatumark 1 meters djup, i naturmark 1 14 meters djup. På fastighetsmark bestämmer fastighetsägaren själv läggningsdjup.

27. Har det kommunala vattnet högre tryck? Kommer Sörmland Vatten göra besiktningar i fastigheten?
Svar: Det finns byggnormer som reglerar detta, trycket får inte överstiga 10 kg. Sörmland Vatten kommer inte att göra några besiktningar i fastigheter. Och vattentrycket kommer inte överstiga byggnormens krav.

28. Förbindelsepunkt är det alltid tomtgräns?
Svar: Normalt är det 0,5 meter från tomtgräns,

29. Kan man ställa vattentrycket själv?
Svar: Man kan ställa det själv vid vattenmätaren men detta är något Sörmland Vatten inte hanterar.

30. Detta är sommarstugeområde, många har inte full värme på vintern och har idag avstängningskranar i marken, kan man stänga av även efter anslutningen till kommunalt.
Svar: En vattenmätare ska sitta frostfritt, Sörmland Vatten lägger ut information om utrymmet för vattenmätaren på hemsidan gällande mått etc. Serviceventiler i marken är inget vi förordar.Tips! Det går att sätta en vattenmätare i mätarbrunn.

31. Ledningar som ligger i marken nu vad händer om de grävs av?
Svar: Vi kontaktar de ledningsägare vi känner till för utsättning av befintliga ledningar/kablar innan arbetet påbörjas. Ambitionen är självklart att inte gräva av, men om olyckan är framme och en avgrävning sker så hanterar vi det enligt normala regler. Men vet du med dig att du har en ledning som inte finns på kartor är det bra om det meddelas i ett senare skede.

32. När det blir kommunalt vatten och avlopp får jag då bygga större hus då?
Svar: Peter Israelsson, Flens kommun flikar in; Kommunen ser positivt på fler invånare till kommunen. Finns eventuellt möjlighet att Öka byggrätten — normalt är det dock förenat med kostander för kunden, hur det skulle bli i detta område kan Peter inte svara på idag Områdets detaljplan behöver eventuellt göras om.

33. LTA-pumpar när det blir aktuellt får man en egen eller delar flera fastigheter på en pump?
Svar: Där det blir aktuellt kommer alla få en varsin,

34. Är några fastigheter undantagna kravet att ansluta sig?
Svar: Se kartan där verksamhetsområdena är inritade, alla fastigheter inom området ska anslutas. Ligger fastigheten utanför verksamhetsområdet så kan de ställa en fråga till Sörmland Vatten om det är möjligt att ansluta sig.

35. Blir det gatubelysning i området?
Svar: Peter Israelsson meddelar att inget beslut är taget i frågan, men kommunen får titta på frågan men lovar ingenting.

36. Om septertank finns kan man gå på med kommunalt avlopp på samma rör?
Svar: Vi anpassar så gott det går, tillsammans tittar vi på bästa punkt, villkor är att det ska vara tätt.

37. Kommer Malmköpings reningsverk bli en framtida pumpstation?
Svar: Ja

38. När får vi som fastighetsägare veta var förbindelsepunkten är?
Svar: När projekteringen är klar.

39. Får man ha kvar vatten från Nedingen till bevattning?
Svar: Sörmland Vatten ser inga problem med att behålla det.

40. Hur kommer ledningarna från Katrineholm ligga geografiskt?
Svar: Det kommer förstudien att visa.

Frågor relaterade till information/kommunikation

41. Kommer det finnas ett forum på hemsidan för området?
Svar: Ja, det kommer ett forum på vår hemsida. Länk till information på hemsida:

42. Kan vi se någonstans vilka fastigheter som ingår i verksamhetsområdet, med fastighetsbeteckningar?
Svar: Vi lägger upp den informationen på hemsidan i dokumentsform.

Miljö och kvalitetsrelaterade frågor

43. Jag upplever att ingen vill ha kommunalt VA i området utan att det endast är krav och direktiv som är orsaken att det blir så här?
Svar: Vi vet att det finns de som önskar kommunalt VA och de som inte önskar det i områdena. Beslutat är dock taget 2009 om att det ska bli verksamhetsområde. Men EUdirektiv styr också, bl.a. är Nedingens tillstånd inte bra.

44. Hur är egentligen Nedingens tillstånd?
Svar: Mikael Boman berättar att Nedingen har status övergödd, det betyder att det är för mycket näring i sjön ur hållbarhetsperspektivet. Det finns krav att 2021 ska Nedigens status vara förbättrad och åtgärder för att komma till slutmålet 2027 ska vara igång

2020/2021

45. Var kommer dricksvattnet komma ifrån, vi har hört att Malmköpingsvattnet är bättre än Flensvattnet?
Svar: Dricksvattnet kommer att komma från Katrineholm. Flens dricksvatten kommer att bytas ut från nuvarande vattentäckt till överföringsledning från Katrineholm. Katrineholms kommun har tävlat i Sveriges godaste kranvatten 2015, där Katrineholm vann regionsfinalen och hamnade på delad 4:e plats (av 18 deltagare i finalen).

46. Hur hårt är Katrineholms vatten?
Svar: Medelhårt 6,0 (hårdhet mäts i tyska hårdhetsgrader) se även vår hemsida.

47. Om man har egen dricksvattenbrunn och vill behålla den, går det och hur gör man då?
Svar: Med förutsättning att dricksvattnet har motsvarande kvalité som det kommunala vattnet är det möjligt att behålla egen brunn, ansökning görs hos kommunens tillsynsmyndighet. Du kommer dock få krav att betala anslutningsavgiften oavsett hur du väljer att göra.

48. Är frågan om att inte ha kvar Flens reningsverk och istället dra avlopp till Katrineholm ordentligt utrett?
Svar: Ja det är grundligt utrett.

49. Finns det idag fastigheter som släpper ut helt orenat vatten?
Svar: De som har fått anmärkningar vid besiktningen av slamanläggningen kommer att bli kontaktade av miljökontoret på Flens kommun för åtgärdsbehov.

50. Kommer reningsverket i Flen klara kraven på rening av läkemedel efter ombyggnation?
Svar: Idag finns inget krav på läkemedelsrening men om kravet skulle komma är det ekonomiskt och enklare att ställa om ett reningsverk för kraven istället för två.

51. Om ledningen ska dras i sjön, kan det bli problem med tillstånd som försenar projektet?
Svar: Tidsplanen är preliminär, vi från Sörmland Vatten kan inte råda Över vad som eventuellt kan hittas i marken. Men innan vi kan gräva så måste det finnas ledningsrätt med samtliga markägare, och anmälan/tillstånd om vattenverksamhet måste göras vid sjöledning.

Övrig kommentar:
Det har historiskt varit svårt att få information så detta informationsmöte är mycket bra. Kontinuerlig uppdatering och ombyggnad av hemsida låter bra.
Från Sörmland Vatten:
Vi upplever en bra kontakt med ordföranden för alla tre områdena och vi tackar på förhand att ni samlar in ev. frågor via ordförande och meddelar dem till oss samlat så kommer vi att besvara frågor. Vi står gärna till förfogande och kommer ut vid ev. årsmöten etc.
Beskrivning av processen för projektering Förstudie:
Man tittar på geotekniska markförhållanden. Alternativa ledningssträckningar undersökt. e Grova kostnadskalkyler görs.
Metodval och materialval studeras.
Befintliga anläggningar undersöks, exempelvis pumpstationer, reningsverk och ledningar. Vilka tillstånd som krävs undersöks/utreds. Projektering:
Utförliga inmätningar av marknivåer.
Dimensionering och hydrauliska beräkningar av ledningar och anläggningar.
Uppritning av ledningars läge i höjd och plan.
Tillståndsansökningar.
Upprättande av komplett förfrågningsunderlag med mängdförteckning, ritningar, administrativa föreskrifter mm.